Edens Lustgård

I detta inlägget hittar ni 10 bra frågor att ställa till killen. Kanske förvånar han dig med något svar där du hade förväntat dig något annat?

1.Initiativ:

Vill du gärna att hon är den som tar initiativet?

Ja  /  Nej

2. Snabbsex:

Kan du tänka dig att ta en snabbis på 5 minuter?

Ja  /  Nej                                                

3. Nästan upptäckt:

Tänder det dig om hon visar sig naken för dig i fönstret så att andra kan se henne?

Ja  /  Nej

4. Avtal:

Tycker du att det skulle vara spännande att på telefon bestämma att ni ska göra något sexigt när ni kommer hem?

Ja  /  Nej

5. Naken hud:

Får du lust till sex om hon går omkring naken där hemma medan hon t ex lagar mat eller diskar?

Ja  /  Nej

6. Leksaker:

Har du lust att använda olika föremål när ni har sex? T ex en massageapparat eller saker som finns i hemmet?

Ja  /  Nej

7. Fantasier:

Blir du upphetsad om hon berättar om sina erotiska fantasier för dig eller om hon läser en erotisk novell högt?

Ja  /  Nej

8. Underkläder:

Tänder det dig när du kan ana hennes behå och stay upsen under den åtsittande kjolen?

Ja  /  Nej

9. Lust:

Väcker det din lust om hon plötsligt säger att hon verkligen vill ha dig just nu?

Ja  /  Nej

10. Komplimanger:

Är det upphetsande för dig om hon säger att hon tänder på din rumpa och ditt manliga bröst?

Ja  /  Nej

Det här med att få orgasm är för många tjejer och kvinnor ett stort problem. Många har aldrig haft det och vissa bara någon enstaka gång. Att vissa har lättare att få det än andra kan anses vara orättvist och tankarna om varför just Du ska ha svårt för det, sabbar din förmåga att faktiskt få det.
Eller, får och få? Det är ju det som för så många är själva problemet!

Många kvinnor tror och förväntar sig att de ska få en orgasm, att mannen ska ge den till dem, att det är deras plikt att se till att kvinnan ska komma. Men varför är det så egentligen? Mannen själv ser till att han får sin genom att stöta in i fittan, så varför kan då inte kvinnan se till att hon får sin, istället för att ligga/rida/stå och vänta på att den ska komma till henne som ett brev i brevlådan, eller som om det vore en present som hon får endast om hon har tur.

Nej, bort med dessa tankar om att det är mannen som tvunget ska ge er orgasm och fixa det själva istället. Rör dig på det sättet du tycker bäst om, säg till honom att ta på dig på det sättet du gillar och se till att du får det så skönt som det bara går - var självisk. För vet ni vad? I sängen är det som kvinna alldeles tillåtet att vara självisk eftersom att männen kommer älska varenda rörelse ni gör, varenda "tillsägelse" de får om vad de ska göra och framför allt blickarna och ljuden från er när ni har det som bäst, för det är faktiskt då de flesta männen njuter som mest.
Dem vill ju också att ni ska komma, ibland mer än vad ni själva vill!

Jag hoppas inte att jag har fått det att låta som om det vore världens lättaste sak att få orgasm, för det vet jag att det för många verkligen inte är. Men för er som väntar på att få orgasm kanske det är bra att veta att det faktiskt inte behöver gå till så. Jag personligen tror faktiskt att det är fler kvinnor som tar sin orgasm, än får den.

Hur är det för er?

• Ben and Jerrys
• Goda vänner
• Riktigt usla romantiska komedier att snyfta ut till

Bilden hittade jag här.

För cirka fyrtio minuter sedan började en film på femman som heter Mamma vid sexton, den handlar om en 16 årig tjej som tvingats byta skola efter att ha blivit gravid. Hon bor med sin mamma, lillasyster och sin nyfödda son. Att det är hennes son är det dock ingen som vet eftersom att dem istället säger att det är mammans. Varför har man inte fått reda på, antar att det kommer så småningom, änsålänge är vi nämligen bara på första pausen.

Det jag vill fråga er är: Hur hade ni gjort i en liknande situation?
..nedan finns tre frågor, eller, egentligen en fast ur tre perspektiv

1. Vad hade du gjort om du blivit med barn medan du fortfarande hade haft några år kvar att gå i skolan och dessutom inte hade haft ett stabilt jobb eller förhållande?

2. Vad hade du gjort om du blivit med barn medan du fortfarande hade haft några år kvar att gå i skolan, inte haft något jobb men varit i ett förhållande med en kille du planerar att gifta dig med i framtiden?

3. Vad hade du gjort om du blivit med barn bara en kort tid efter att du slutat skolan, haft ett jobb som är okej men med tankarna om att studera vidare och haft ett förhållande med en kille som du trivts bra med?

Är svaret samma på alla frågor, eller ändras det..

Eftersom jag tagit upp hur man suger kuk ska jag såklart även ta upp konsten att slicka fitta - inte mer än rättvist, eller hur? Efter en del sökningar på nätet hittade jag den här sidan.
Bilderna jag brukar lägga in här då och då kommer även dem därifrån och man hittar alltid bra fakta och användbara tips där!

Så tjejer - tvinga in era pojkvänner att läsa, det kan det vara värt vill jag lova!

Om jag själv ska komma med något tips till alla söta killar och tjejer där ute som tycker om att slicka fitta så får det väl bli att ta det lugnt och inte gå rakt på klittan. Det är det jag tycker är viktigast.
Finns inget bättre än när killen smeker och tar på ens kropp och gör en medveten om hur nära han är fittan med munnen utan att ens nudda vid den, istället pussar han en runt om för att tillslut, efter ett ganska bra tag, försiktigt och långsamt slicka en.

Vad tycker ni? Har ni några bra tips?

Idag råkade jag tjuvlyssna på en man och en kvinna som pratade om sina förhållanden och hur de båda gled mer och mer ifrån sin parntner. De som pratade med varandra var alltså bara vänner. Kvinnan berättade att hon hade gett sin man en chans att förändra sig då det i deras fall, enligt henne, mycket handlade om att han tog med sig jobbet hem som man säger, alldeles för ofta, vilket ofta leder till att de inte får tillräckligt med tid till varandra. När han sen är färdig och tycker sig ha tid med henne är hon ofta sur då hon väntat på honom x antal timmar.
   Hon berättade att han faktiskt hade ändrat på sig men att relationen till varandra fortfarande var ganska knakig, som hon beskrev det, men att hon var villig att ge det en sista chans där båda gav allt!

Hennes vän höll med, han sa att han tyckte att man var skyldiga varandra det, en sista chans. Enligt honom var det viktigt att inte ge upp, även om han själv var i ett lika knakigt förhållande och dessutom hade haft ett förut också. Då det fanns barn inblandade hos båda gjorde det de båda situationerna mycket värre.

Efter en stunds prat satt de båda tysta mitt emot varandra. Jag kände att jag ville avbryta tystnaden genom att säga vad jag tyckte, men mitt förnuft sa åt mig att vara tyst.
   Jag ville säga till dem båda att det finns människor de kan gå och prata om sådant här med, visst, de kanske de vet om, men många är rädda för det och tror också oftast att det är väldigt överskattat, vilket jag dock inte alls tror att det är. Tillsammans med en utbildad familje- eller samtalsterapeut pratar man ju ut om vad som är bra och mindre bra i förhållandet för att få en klarare bild över hur den andra personen tycker, tänker och känner om saker och ting. Jag tror att man lär sig otroligt mycket om varandra på ett sånt sätt och får mycket mer förtståelse för den andra partnerns beteende.

Jag tycker att människor idag ger upp alldeles för lätt när det kommer till kärlek. Ofta är det jobbet som kommer ivägen, jobbet där man kämpar hårt för att få sin lön och kanske även för att få en bättre anställning. Jobbet som om man tänker efter, inte är värt ett skit jämfört med vad mannen/kvinnan man är tillsammans/gift med är.

   I detta fallet handlade det ju väldigt mycket om det, kvinnan nämnde nämligen också att hon ibland var alldeles för trött för att göra något efter att ha jobbat så hårt (antar att det påverkar sexlivet också) vilket hennes man blev sur över, vilket även gjorde henne sur och på dåligt humör. Istället då för att leta efter ett annat jobb eller be chefen om färre timmar, funderar hon istället på att skilja sig från en man som hon en gång älskade så mycket att hon kände att hon ville leva resten av sitt liv tillsammans med.

Jag tror inte att man ser riktigt klart på sånt här när man väl befinner sig i situationen, ofta ser man bara den andra personens fel och brister och inser inte att man själv också är en bidragande faktor till varför det är som det är, jag däremot som inte har med det att göra kan komma på hur många saker som helst som de hade kunnat göra för att förbättra förhållandet, bla då att gå och prata med någon som är specialiserad på ämnet.
Visserligen är jag sådan som person och kanske har lättare än andra för sånt här, jag ser väldigt lätt vad problemet är i olika situationer utan att det över huvud taget är nämnt och kommer ofta på lösningar på det också. Jag vet att inte alla människor är sådana, att många ser problem som problem utan lösning och söker sig därför till lätta med väldigt smärtsamma alternativ, skilsmässa i detta fall!
   Jag önskar att människor idag orkade kämpa mer. Sen är det självklart så att man i ett förhållande inte hela tiden ska behöver kämpa för att få det att fungera, det är det ingen som mår bra av. Men om man då och då i vissa perioder i livet behöver kämpa, så ska man göra det också! Man får inte glömma varför man en gång valde att vara tillsammans med personen i fråga, man måste hela tiden ha i tankarna att det är den personen som är viktigast och att det är allt annat runt omkring man borde ta tag i och försöka förändra om det nu är ett måste.

Paret - han och hon - kärleken, är alltid det som ska stå i centrum.